Selma Börjesson föddes år 1890 i torpet Hökkullen, vid sjökanten. Hennes föräldrar var Olof Bernhard Börjesson och Emilia (Emma) Augusta Magnusdotter. Syskonen var Artur född 1888 och Karl född 1894.
Stenhus från mitten av 1800-talet
Torpet bestod av ett litet stenhus innehållande ett rum med kokmöjlighet, en liten stenladugård och en källare.
Det var byggt under första hälften av 1800-talet av Emilia Augustas föräldrar. Torpet var då byggt på socknens gemensamma utmark, nära gränsen till Råda socken. Efter Laga skiftet på 1850-1860-talen, då utmarken skiftades, kom marken att tillhöra Vommedal Västergård och familjen fick betala arrende. Senare blev torpet friköpt. Marken runt torpet var inte stor utan det gick med nöd föda en ko, gris och några höns.
Levde trångt
Familjen bestod av Selma, hennes föräldrar, hennes två bröder samt av mormor Karolina och morfar Magnus. Man kan föreställa sig att det var trångt i det lilla torpet av sten.
För att kunna överleva på torpet tillverkade Olof Bernhard slagbord som han bar över bergen till Kikås och sålde i Mölndal och Göteborg. Vägen till Kållered var länge dålig.
Artur fick tidigt lära sig till snickare och gick runt i Kållered och hjälpte till med byggnationer. Vi på Kållereds hembygdsförening vet att han bland annat var med och snickrade på Nybo Gamla Riksvägen 40 när det byggdes 1935.
Annars var han en flitig fiskare på Horssjön och sålde gäddor. Vi har en uppgift att han ibland sålde fisk till lasarettet i Mölndal.
På 1920-talet byggde Artur till stenstugan med ett litet trähus med några rum och ett nytt kök. Men man fortsatte att använda stenstugan, det fanns en förbindelsedörr emellan.
Sålde ägg och smör på Gamla torget
Selmas uppgift var att gå över bergen till Kikås och Gamla torget i Kvarnbyn för att sälja smör och ägg. Någon gång i tonåren blev hon under en sådan vandring överfallen av rövare. Det gjorde att hon hela livet blev lite skygg och höll sig undan folksamlingar. Hon blev märkt för livet.
Vägen till Tulebo och Kållered var även i fortsättningen ett problem. När Emilia Augusta dog 1942 i december låg snön så djup att man fick bära kroppen på en innerdörr ner till Stretered.
Selmas bror Karl hade tidigt flyttat till Göteborg och arbetade där som snickare. På sommaren kom han ut och hjälpte sina syskon med sysslor vid torpet. När Artur dog år 1959 blev det tungt för Selma att bo ensam. Hon hade fram till hon blev ensam aldrig åkt bil, ej heller tåg. Så när grannarna hjälpte henne med bilskjuts till affären blev hon åksjuk.
Bodde på Brattåshemmet under vintern
Eftersom vintern var besvärligast fick hon flytta in på Brattåshemmet under den svåra tiden. Men varje sommar i många år gick hon till Hökkullen. Från tiden på Brattåshemmet finns en bevarad klänning från 1940-talet. Troligen sydd av henne själv av något slags kristidstyg. Tyget brast och Selma broderade hålen. Till slut var det mer stopp en tyg. Tyget var mörkt och småblommigt och på håll syntes inte lagningarna. Klänningen finns nu sparad på Mölndals stadsmuseum.
I hembygdsföreningens samlingar finns en tavla som hängt på Hökkullen och senare på Brattåshemmet. Den är ett papperstryck med en stuga vid en sjö. Kanske tyckte Selma att det påminde om barndomshemmet som låg i strandkanten vid Horssjön. De sista år blev hon sämre och fick i slutet av 1970-talet flytta till Fässbergshemmet där hon dog år 1983.
Av föremål som tillhört torpet har hembygdsföreningen även en järngryta och det fanns en byrå som tillhört Selma länge i matsalen på Brattåsgården.
Stenhuset står kvar
Torpet såldes till Nils Dahlbeck i Tulebo och han blev utnämnd till Hederstorpare av någon organisation.
Senare blev det sålt igen och trähuset från 1920-talet revs men ett nytt hus är tillfogat till det snart 200-åriga stenhuset och står fortfarande kvar.
Ett strävsamt liv fick Selma men hon trivdes i den vackra naturen runt torpet vid Horssjön–Hökkullen.
Hon är begravd på Kållereds kyrkogård men gravstenen är numera borttagen.
I hennes dödsannons står det en vers:
Fridsam och nöjd har du levat din tid
Ljust är ditt minne, vila i frid.
Vad vill du läsa om?
Under vinjetten Arkiverat djupdyker vi i arkiven och hittar kända och okända guldkorn från Mölndal, Lindome, Kållered och Hällesåker. Arkiverat är ett samarbete mellan Mölndals-Posten och Mölndals hembygdsförening, Kållereds hembygdsförening, Föreningsarkivet, Lindome hembygdsgille samt Mölndals stadsmuseum. Vad vill du läsa om? Mejla oss och tipsa!
LÄS MER:En vetgirig kvinna som älskade sin hembygd
LÄS MER:Safjället – från forntida skärgård till naturreservat
LÄS MER:De arbetslösas förening: politik, fest och ”organiserat tiggeri” i Mölndal
LÄS MER:Efter åratal på vift – nu har Kållereds stationsklocka hittat hem
