Skickliga författare kan skapa livfulla och åskådliga skildringar som stannar kvar i läsarnas minne på ett helt annat sätt än de få och oansenliga uppgifter som historieforskningen presenterar. Flera författare har gjort en viktig insats för att föra ut Mölndals historia i romaner.
John Hall och Gunnebo
Vad gäller Mölndal så har familjen Hall på Gunnebo tilldragit sig stort intresse. Handlingen i dessa skrifter utspelar sig visserligen huvudsakligen i Göteborg, eftersom familjen Hall var göteborgare, men självfallet är även deras sommarpalats Gunnebo med i romanerna.
År 1831 gav den kände författaren Fredrik Cederborgh ut boken: ”Berättelse om Den, först rike och ansedde, sedermera fattige och föraktade John Hall, Dess lefnadsöden och ömkansvärda död. Sannfärdig Sannsaga”. Skildringen var emellertid inte så sannfärdig som Cederborgh föreställde sig. Han har nedtecknat allehanda rykten, som gav en delvis förvriden bild av John Hall den yngre.
År 1899 kom Sophie Elkans stora och kända roman: ”John Hall: En historia från det gamla Götheborg”. Här får vi en god bild av samtalskonst och sällskapsliv i de högre kretsarna kring sekelskiftet 1800. I brist på bättre användes denna roman länge som en faktabok. Fru Sophie Elkan var en erkänd och skicklig författarinna, men hon tecknar John Hall som alltför snäll och svag. Visst hade han goda sidor, men han kunde också vara mycket egensinnig och envis, rentav hänsynslös och hätsk.
Även den kände göteborgsförfattaren Evert Lundström ger en mycket gynnsam bild av John Hall i sin välskrivna och fängslande roman ”Livets teater” (1986).
År 2021 utkom Hanna Lans med en välskriven och fängslande roman ”Inget älskar jag mer” där hon tecknar ett porträtt av friherrinnan Hilda Sparre på Gunnebo. Romanen är väl underbyggd, fängslande och skriven med stor inlevelse. Friherrinnan framträder som den betydande kulturpersonlighet hon i verkligheten var.
Hejderidaren och Francke
I Krokslätt bodde den beryktade hejderidaren (det vill säga skogvaktaren) Lars Svensson (1756-1838). År 1877 gav hans dotterson, den kände västgötaförfattaren Johannes Sundblad, ut sin roman ”Smuglarens dotter” (i två delar). Sundblad berättar att hejderidaren ägnade sig åt både smuggling och vrakplundring. Enligt många sägner i bygden skulle hejderidaren mycket riktigt ha ägnat sig åt smuggling, som var en vanlig sysselsättning bland bygdens befolkning. Men att han även skulle ha ägnat sig åt vrakplundring är än så länge inte känt från andra källor. Romanen innehåller många transportsträckor, men den har på sina ställen stor åskådlighet och dramatisk kraft.
År 1879 utgavs skandalromanen: ”Mölndalsflickan: Teckning ur lifvet af Curre”. Denne Curre lär ha hetat August Cederquist, och han skildrar hur fabrikör David Otto Francke i Mölndal jagade vackra Mölndalsflickor. Francke lär ha köpt upp så många böcker han kunde och bränt upp dem. Med tanke på nutidens högt ställda förväntningar på osedlighet och skandaler är dock risken stor att en sentida läsare blir besviken.
Krokslätt och Mölndalsbro i romanernas värld
Den kända skaldinnan Ella Hillbäck (1914-1979) växte upp i Krokslätt och på Solängen. I sin medryckande, åskådliga och välskrivna roman Albatross (1943) skildrar hon livet i Krokslätt och på Solängen under sin barndom.
Den kände författaren Olle Länsberg (1922-1998) tillhörde en baptistisk familj, som en kort tid bodde vid Mölndalsbro. I sin roman ”Barnatro” (1950) ger han bland mycket annat en åskådlig och livfull bild av sin barndoms Mölndal, men så värst mycket barnatro innehåller romanen verkligen inte. Förvecklingarna inom kärlekslivet är desto fler.
Romanen ”Att öppna ett fönster mot dåtiden” gavs ut först efter författaren Sven Peterssons (1918-1993) död 2018. Den skildrar arbetarsonen Simon Persson, som inte trivs på pappersbruket Papyrus utan i stället utbildar sig till restaurangkock. Romanen är delvis självbiografisk, och författaren är mycket sakkunnig. Handlingen utspelas inledningsvis i Mölndals Kvarnby och därefter i Stockholm. Mölndalsskildringen är mycket åskådlig och välskriven.
Sonia Strömberg (född 1929) skrev många lättlästa och omtyckta romaner med psykologiskt djup. De utspelar sig runt om i världen, men romanen ”Längtan” (från 2002) är en Mölndalsroman.
Några stora författare var kortvarigt bosatta i Mölndal
Ett antal kända författare utöver Ella Hillbäck, Olle Länsberg, Sven Petersson och Sonia Strömberg har bott i Mölndal. Wilma Lindhé bodde i Lackarebäck, Nils Hasselskog på Bosgården och Ebba Lindqvist i Toltorpsdalen. Även Eric S. Alexandersson och Mare Kandre har bott i Mölndal. Malin Lindroth (född 1965) kom att bosätta sig i Mölndals Kvarnby. Ingen av dessa har dock skrivit om Mölndal. Nils Hasselskog nämner dock Mölndal i en obetalbar parodi på samtida tidningsskrivares långtgående okunnighet om alldeles för mycket: ”I en föregående Göteborgsartikel kommo vi å något sätt att kalla stadens frihamn för Partille istället för Mölndal. Vi rätta härmed misstaget som insmugit sig, vi förstå icke hur. Partille finns som bekant ingenting som heter.”
LÄS MER:Wanja Söderberg – en stockholmska i Tvärgården
LÄS MER:Yngeredsfors fruktträdgård var en av de största i Västsverige
LÄS MER:Från medeltid till 1900-talet – hundratals år med kvarnar vid Mölndalsfallen
