Slumpen gjorde att jag och Adde blev vänner

KRÖNIKA ”Innan han fick kontakt med Mediabyrån tillbringade Adde sina dagar med tv-spel och att drömma om saker han var säker på var ouppnåeliga.”

Det allra första sommarjobb jag hade var på Ikea i Kållered. Året var 1974 och mitt uppdrag som 14-åring var att dammsuga hela övervåningen i byggnaden. Varje dag.

Det. Var. Inte. Roligt.

Men detta ska inte handla om Ikea utan om hur det som en gång var, ofta knyts ihop med det som är.

Det andra feriejobbet jag fick blev nämligen på Sagåsens vårdhem, ett boende för utvecklingsstörda. När jag sökte jobbet där hade jag väl tänkt mig att jag kanske kunde klippa gräs eller eller nåt sådant. Men vips hade de placerat mig som vårdbiträde på den avdelning som hyste dem som dragit de allra kortaste stråna i livets lotteri.

För den då 15-årige Tore var det en chock att släppas in i en värld som jag kanske bara anade att den existerade. Här levde unga människor som inte klarade någonting själva.

Med tiden kom jag att älska dessa ungar och det som började som ett sommarjobb blev till timvikariat på helger, kvällar och skollov fram till jag var 22 eller 23.

Jag använde med flit ordet ’utvecklingsstörd’ här ovanför. Så sa man vid den tiden. Nu talar vi om människor med en funktionsvariation. Det är med några av dem jag kommit att jobba under senare år.

För efter många år utanför den här världen, halkade jag av av en slump in där igen. Det var när jag skrev ett personporträtt om en kille som heter Jonas Autio, före detta SM-guldvinnare och landslagsman i basket.

Jonas har också ett brinnande engagemang och arbetar för att unga med någon form av funktionsnedsättning ska ska ges samma möjligheter. Han startade Olympic Göteborg (basketens motsvarighet till Grunden Bois) och han drog i gång Mediabyrån, där deltagarna får en möjlighet att göra film, poddar och mycket annat.

Genom dem och genom mitt arbete i damallsvenska Kopparbergs/Göteborg FC lärde jag känna Adde, som själv framhåller att han ’är dum i hövvet, och det har jag papper på’ och säger ofta att han har ’ADHD deluxe’. Allt med glimten i båda ögonen såklart. Killen har både självdistans och humor.

Adde fyller 42 om en månad och kommer då att försöka sig på ett covidsäkert ’Öppet Hus’.

Innan han fick kontakt med Mediabyrån tillbringade Adde sina dagar med tv-spel och att drömma om saker han var säker på var ouppnåeliga.

Idag har han en egen podd. Han har en film och en webb-tv-serie i bagaget och har skaffat sig ett socialt liv som han inte var i närheten av för inte alls längesen. Jag är glad över att jag haft en liten del i att hjälpa honom på resan.

Idag är Adde en god vän. Jag är tacksam över att slumpen gjorde så att våra vägar korsades.

Tore Lund

Journalist, optimist och trogen Kållered sedan barnsben.