Populär reform som föll platt till marken

KRÖNIKA Reformer – det är varje politisk makthavares drömord. Enligt Wikipedia är betydelsen ”förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället”. Och det är väl för att uppnå exakt det som de flesta tappert kämpande fritidspolitiker (och en och annan heltidsarvoderad) lägger tid och kraft på sitt värv.

Men allt oftare ser vi exempel på att det är betydligt lättare att med buller och bång satsa på en reform än att få den att bli hållbar över tid. Ta bara turerna kring aktiveringspedagogerna på stans äldreboenden. Först anställdes de, sen var de avvecklingshotade, sen försvann de och nu ska en del av dem komma tillbaka.

I måndags ramlade nästa exempel ner från himlen med en stor smäll. Då kunde Mölndals-Posten berätta att de gratis Västtrafikkorten för pensionärer inte längre ska vara gratis. Åtminstone inte för personer mellan 65 och 74.

Ni läsare tycks rasande över beskedet, och det är lätt att förstå. Ingen vill såklart bli av med en uppskattad förmån som man vant sig vid.

Jag tänker inte göra mig till domare över de blågröna politikernas argument, kritikerna är tillräckligt många ändå. Men intressant att notera är att två av de partier som införde gratiskorten (Miljöpartiet och Kristdemokraterna) nu också står bakom beslutet att ta bort dem för väldigt många.

Ännu mer intressant är att även de politiska antagonisterna i Socialdemokraterna hade med en höjning av åldersgränsen (om än bara till 70 år) i sitt förslag till ekonomiska ramar för nästa år.

Detta betyder alltså att de två största politiska lägren är överens om att den blott fyra år gamla reformen nu plötsligt inte kan leva vidare i orört skick.

Det går faktiskt inte att dela ut något annat än ett underkänt betyg i det politiska kärnämnet långsiktigt tänkande.

Fredrik Hofflander

Chefredaktör på Mölndals-Posten.