Nytt altarbord i Fässbergs kyrka

Fässbergs församling Tre nya föremål i Fässbergs kyrka invigdes av kontraktsprosten Mattias Algotson i samband med att Fässbergs kyrka återöppnades efter sin grundliga restaurering och renovering. Kyrkan är ovanligt välutrustad, men nya tider kräver mer utrustning. Svenska kyrkan är bra på att tillgodogöra sig den nya tekniken. Vid kyrkans återöppnande sade kyrkoherde Carl Sjögren, att Fässbergs kyrka nu är mest ”High Tech” i hela Göteborgsregionen. Tre nya föremål invigdes. Maria-ikonen, målad av Eva Forssell-Aronsson, har redan presenterat i denna tidning.

Därutöver finns ett nytt altarbord, ritat av arkitekten Malin Andersson. Det är gråmålat och har en bred kantlist, så att man får intryck av att altarets bordsskiva är tjock. Sådana altarskivor på gamla altarbord består av stenskivor. De blir därför tunga. Altarborden flyttades inte på den tiden. Därför hade man inte någon olägenhet av tyngden. Fässbergs nya altarbord ser på grund av gråmålningen och den breda kantlisten ut som ett bord med stenskiva, men tack vare den tunna bordsskivan av trä är bordet lätt. Det kan följaktigen utan svårighet flyttas. Detta bord skall nämligen flyttas runt i kyrkorummet. Kyrkan har redan ett fast altare, som står kloss an mot altaruppsatsen. Man har skaffat ett nytt för att prästen skall kunna stå bakom altaret, vänd mot församlingen. Sådana nya altarbord av olika modeller anskaffas i våra dagar i kyrka efter kyrka. Ett altarbord har alltid fem ingraverade kors, som är blodröda och symboliserar Kristi fem sår: händerna, fötterna och sticksåret i sidan. Så också det nya altaret i Fässberg. I kyrkan finns även två små bord, som är nytillverkade, två små sidobord eller ”sideboards”, som också flyttas runt. När prästen till exempel sitter i stolen, kan han lägga ifrån sig sina böcker där, ha ett glas vatten på bordet eller använda dem på liknande sätt. Dessa två små bord har också samma utförande.

Vid kyrkans återöppnande talade jag med församlingens nye komminister Christian Josefsson, som förklarade bakgrunden till denna sed att skaffa nya altarbord. Under andra Vatikankonciliet på 1960-talet beslöt den romersk-katolska kyrkan, att man skulle understryka att nattvarden är något som präst och församling genomför tillsammans. Kyrkornas altaren var vid denna tid uppförda intill altaruppsatsen. Under tillredelsen före nattvarden stod prästen därför vänd mot altaret med ryggen mot församlingen. Man behövde följaktligen skaffa nya altarbord, som lät prästen stå bakom altarbordet, vänd mot församlingen. Stensjökyrkan var tidig med att följa de nya strömningarna i tiden. Där byggdes altaret i en vinkel av kyrkorummet med ena kortsidan fäst i ena väggen. Prästen kan gå mellan den andra kortsidan och den andra väggen och ställa sig på andra sidan av altaret. Det är intressant att se hur tidens demokratiska strävanden fick ett avtryck även i nattvardsliturgin.

Altarbordet i Fässbergs kyrka är nytt, men det anknyter också till kyrkans historia. Altarringen pryds av kors med korsarmar, som liknar blomblad. Samma slags kors finns på altarbordets gavlar. Det nya altarbordet smälter alltså väl in i sin kyrka.

Lars Gahrn