Mannen bakom mig i kön betalade min mat

KRÖNIKA För inte så länge sen var jag i affären och handlade mat. Med en skrikande unge som pockade på uppmärksamhet blev jag oerhört stressad när jag inte hittade min plånbok. Här skulle jag kunna skylla på att jag just fått en bebis och därmed är lite förvirrad men det vore fult eftersom glömskan och distraktionen är ett normaltillstånd. De färdigpackade påsarna skulle sorgligt nog aldrig komma inför min tröskel. Men då skedde ett mirakel. Killen bakom mig i kön, en man i 20-årsåldern, erbjöd sig att betala mina varor. Det var ändå över 300 kronor så jag sa skamset nej, men han insisterade. Jag ville swisha men fick inte. Han sa ”det kommer en tid när jag får tillbaka på något sätt”. Jag var så tacksam, tänkte på detta i flera dagar efteråt och blev upplyft när jag kom fram till att han inte hade något personligt att vinna, förutom möjligtvis känslan av att vara en god människa. Och en fet insättning på hans karmakonto förstås.

Jag har alltid trott på karma. Är du oförsiktig och självisk mot din omgivning kommer det tillbaka som en bumerang doppad i dynga. Jag har själv blivit förvissad om korrektheten i denna teori både när jag varit en idiot och när jag inte varit det. Livet är ett ständigt flöde av av insättningar och uttag från karma-kontot.

Ibland har jag sånt orimligt flyt i tillvaron och så plötsligt kraschar allt och det känns som om gud fader själv tar en kisspaus över just mitt huvud. Men när jag tänker efter får jag nog allt som oftast vad jag förtjänar.

När jag plankade på en spårvagn, kom såklart en kontrollant och haffade mig fast det bara var en hållplats. Hur hann de ens?

När jag var i Argentina för massa år sen blev jag bestulen på pengar, kamera och mobil för att jag var alldeles för ouppmärksam och naiv. Lånade pengar av en kompis, var lika ouppmärksam och naiv och blev av med de pengarna också. Lånade en kamera av en annan kompis, en kamera som jag sedan tappade i ett träsk när vi letade efter anakondor. Vilken dålig idé, skyll dig själv.

En nyårsafton för länge sen bodde jag i lägenhet och mot allt bättre vetande satte jag iväg en sån där kinesisk eldlykta från min franska balkong mitt i ett höghusområde, i full storm. Straffet: ett riktigt dåligt år.

Men ibland ler livet mot mig. En lördagsmorgon när jag missat tåget till Stockholm sa jag som det var i luckan på centralen. Jag fick en ny biljett, i första klass med frukost och jag kom fram före det tåget jag hade missat. Ha!

Så låt killen i kassan inspirera. Gör snälla och bra saker mot dig själv och andra. Se till att ha plus på karma-kontot.

Det är inte kärnfysik. Var inte ett pucko så löser det sig.

Elin Lund

Socionom och kulturkonsument från Kållered. Älskar att cykla.