Ett hus som INTE är förankrat i marken är nog en dålig idé

KRÖNIKA Jag har följt debatten om området under Mölndals bro. Flera har uttryckt sitt missnöje med att ingenting har hänt och man har efterlyst en plan. Två chefer på kommunen svarade men lyckades med konststycket att säga att man har en plan men ingenting om själva planen, utan hänvisade till gestaltningsprogrammet för kvarteret.

Lite snålt kan jag tycka så jag läste programmet och vet numera att ”kvarteret kommer utgöras av en horisontell volym och en annan volym som är vertikalt orienterad”. Om det är så här de uttrycker sig så var det kanske lika bra att cheferna inte beskrev planerna mer än de gjorde. Men var inte oroliga. Att förenkla svenska är vad jag gör till vardags, så jag ska översätta: Det ska byggas två hus på platsen, ett jättehögt hus och ett lägre, lite längre hus.

Sedan följer 26 sidor skisser, ritningar och modeller av den vertikala och den horisontella volymen. Från alla tänkbara vinklar och väderstreck. Insprängt här och där kommer några textrader och då får jag nytta av mina översättningskunskaper igen.

”I bro- och gatuplan sker det nära mötet med människan och därför utformas sockeln här med en materialitet och en högre detaljrikedom med ögonhöjdsperspektivet i fokus.”

Den nedre delen av byggnaden ska alltså göras lite extra fin eftersom det är framför allt den som människor ser.

De skriver också att ”de vertikala posterna förstärker en högrest och urban byggnad som tydligt är förankrad i marken”. Skriva kanske inte är deras starka sida men bygga hus verkar de kunna. Ett 17-våningshus som inte är tydligt förankrat i marken hade varit en dålig idé.

Och i den här stilen fortsätter det.

”Höghuset kommer ner i gatan och landar på ett elegant och högrest sätt. Genom att de översta våningarna får en större reslighet och annan täthet av vertikala poster markeras kronans dignitet. På så sätt avslutas byggnaden mot himlen.”

Det är ett märkligt språk men i takt med att jag läser märker jag att jag börjar gilla det mer och mer. Omständligt ja! Högtravande javisst! Men samtidigt fascinerande och nästan poetiskt. Sitter det en oförlöst poet på samhällsbyggnadskontoret?

Området under bron då? Jo det beskrivs i några rader.

”Så som kvarteret inte har några baksidor vill det heller inte ha några undersidor. En paviljong, belysning och växtlighet skapar en säker och livfull plats där saker kan hända i staden, speciellt under regniga dagar.”

Tyvärr beskrivs varken paviljongen eller aktiviteterna under regniga dagar närmare, så herrar kommunala chefer, kan man få be om en utförligare beskrivning av dem? Eller för all del en poetisk.

Robert Sjölund

Tvåbarnspappa från Åby med författardrömmar. Tvivlar inte på att vi borde tvivla mer.