År 1879 kom IOGT (Independent Order of Good Templars) till Sverige då baptistpastorn Olof Bergström bildade Logen nr 1 Klippan i Göteborg. Den är ännu aktiv och är Sveriges äldsta aktiva loge.
På 1880-talet fanns det ingen järnvägsförbindelse mellan Mölndal och Göteborg. På Mölndalsvägen rullade Delbancos tunga oljelaster, kvarnarnas kärror och Hallandsböndernas livsmedelsforor. Hade man pengar kunde man som välsituerad Mölndalsbo åka till Göteborg med hästomnibussen ”Garibaldi”, ”Mölndal”, ”Tor” eller ”Göta Lejon” till ett pris av 18 skilling.
1881: Det första nykterhetsföredraget
På Mölndalsån flottades timmer och gick pråmar med produkter från bruken i Mölndals Kvarnby. Fattigdomen var stor och man bodde trångt. För många blev ruset ett sätt att glömma ett hårt liv. På 1880-talet fanns det 28 krogar i Mölndals Kvarnby.
Det första nykterhetsföredraget i Mölndal hölls i oktober 1881. Platsen var i en bostadslägenhet i Roten G 26. Talare och sammankallande var godtemplaren och senare kyrkoherden Carl Hurtig (1849–1912) som var en ledande person inom rörelsen vid denna tid. Dagen efter samlades 15 personer och avlade nykterhetslöftet. I samma månad bildades Logen Stjernan av IOGT som Mölndals första loge. Den första tiden höll man möten i Rådstugan (”Råstuun”) på Kvarnbygatan 29. I december 1881 fick man lov disponera lokaler i Mölndals sjukstuga (gamla Mölndals Sjukhus) av David Otto Francke, ”Kungen av Mölndal” (1825–1892). Huset tillhörde hans pappersbruk Korndal AB (grunden till AB Papyrus), men användes då inte för sitt ursprungliga syfte.
Nr 90 grundades 1882
Det var i sjukstugans lokaler som Logen nr 90 Gustaf Adolf grundades 15 mars 1882. Det höga numret visar hur explosionsartad rörelsens utveckling varit i landet. En av grundarna var troligen (Johan) Oskar Larsson (1853–1930). Han kom från en mjölnarsläkt och var själv mjölnare. Han kom som 20-åring till Mölndal där han började vid Nymans kvarn i Götafors. Därefter blev det Kjellmans kvarn i tre år. Sedan var han kvarnmästare vid Öhrns kvarn i 38 år. Han slutade där 1924. Sedan övertog han kvarnen och drev även parallellt ett sliperi och ett åkeri. Oskar var senare med och grundade Mölndals Arbetarekommun och Blåbandsföreningen. Värt att nämna är att han var farfar till Malte och Thure Larsson, två mycket viktiga personer för föreningslivet i Mölndal.
Flyttade till ”Klubben”
Stjernan och Gustaf Adolf höll till i dessa lokaler och hade ett tätt samarbete. 1887 fick de båda lämna detta hus då det sedan året innan börjat användas för sjukvård igen. Flyttlasset gick till huset ”Klubben” som låg vid Trädgårdsgatan 8–10.
”Klubben” var en populär fest- och samlingslokal för det tidiga föreningslivet i området, men hyran var för hög. Då ingrep Francke igen och redan på hösten 1887 lät han dem flytta vidare till Mariedal ”Gamla Kasern” på bruksområdet. Där de fick de verka hyresfritt. Mariedal hade tidigare använts som bostadshus åt brukets arbetare, men fungerade nu som lager för bolaget. (Detta hus kom senare att fungera som ett primitivt arkiv för AB Papyrus och här förvarades större delen av vad som fanns kvar av hans bolag, men det skall enligt uppgift i princip blivit helt utgallrat).
Francke dog
1890 flyttade man till lokalen ”Fridhem” på Forsåkersområdet. Den 3 maj 1891 fattade man beslutet att beställa ett standar från den kända fanmålaren Ida Mellgren i Trollhättan. Denna blå fana bevaras nu hos Föreningsarkivet. I början av året hade man 88 medlemmar. Vid årets slut var 33 uteslutna för att ha brutit sitt nykterhetslöfte. Från Fridhem flyttade man till lokalen ”Sveaborg” vid Forsebron, som även den ägdes av Francke. 31 januari 1892 dog Francke och det blev tufft i Kvarnbyn då verksamheten avstannade på bruket.
21 februari anordnade logen en fest för att samla in pengar till de arbetslösa arbetarna. En medlem fick ett par byxor uppsydda för att kunna gå på mötena. 1 mars flyttade man in i Götafors ”Läserum” i Götaforsliden till en hyra av 100 kronor per år. Detta år valde Stjernan att gå ihop med Gustaf Adolf, vilket bör ha varit tämligen odramatiskt.
Vägen till Ordenshuset
1894 hade man problem med ambulerande ölvagnar i Kvarnbyn och logen bad prosten Henrik Wilhelm Lindeberg (1845–1909) om hjälp med detta. Man uppvaktade honom även rörande att hyra in sig i kyrkan, men det blev ett nej. Det fanns dock ett annat uppslag. Orden trodde sig äga en tomt i Trädgården. Där kunde man ju bygga sitt Ordenshus, men plötsligt kom en annan nykterhetsloge och gjorde anspråk på samma tomt och när bråket trappats upp tillräckligt, valde den ursprunglige ägaren att återta sin mark.
1895 bildas AB Papyrus som resultatet av att familjen Wallenberg, till mångas förtret, ropat in hela konkursboet efter Francke. 10 mars lyfte Oskar Larsson frågan om ett eget ordenshus och man bildade en byggnadskommitté. 1902 vände man sig till byalaget i Mölndals Kvarnby, men fick nej. Efter ytterligare några år kunde man 30 juni 1904 teckna avtal med AB Papyrus rörande hyra av en tomt mittemot Grevedämmet skola. Bygget startade omedelbart och invigningsfesten hölls 25 mars 1905. Huset kom senare att byggas om och ut i omgångar.
Konkurrerade med Folkets hus
Huset fylldes med verksamhet. Förutom den egna verksamheten som bland annat involverade teater och revy fick man även in pengar från att hyra ut huset till andra föreningar.
1950 gjorde man ett försök att köpa loss tomten utan resultat. Det fanns dock ständiga behov av underhåll och man började fundera på nästa steg. I mitten av 50-talet började man dra ören åt sig när det talades om en breddning av Pixbovägen och planer på byggandet av ett Folkets hus. Orden satsade dock vidare och anställde vaktmästare. År 1958 fick man status som offentlig samlingslokal. 1959 stod dock Folkets hus klart och man började omedelbart känna av konkurrensen.
1961 förlorade Ordenshuset sin status som offentlig lokal och kom nu att användas mest internt. 1965 började man hyra ut den till skolstyrelsen och man förlade sin egen verksamhet till Folkets hus, men det var ingen bra lösning. En kommitté uppvaktade drätselkammarens ordförande Gösta Andersson (S). Förhandlingarna ledde fram till att staden förband sig att ordna lokaler som var mer centralt belägna.
Ny flytt – till Katrineberg
1967 överlät Mölndals stad huset Katrineberg, vid Broslättsskolan, till nykterhetsrörelsen i Mölndal (det var den ursprungliga tanken) och lördagen 11 januari invigdes det lätt renoverade huset.
Nu började en flytt och år 1968 hade man flyttat allt utom teaterrekvisitan och arkivet. Man ägde dock fortfarande Ordenshuset uppe i Kvarnbyn, men nu ville man sälja det till Mölndal. Så skedde år 1972. För försäljningen fick man 18 000 kronor; pengar som investerades i Katrineberg. I källaren blev det scoutlokal, på första våningen blev det en scen och en kafeteria och på övervåningen kunde man bedriva studiecirklar. Man gjorde en överenskommelse med kommunen om att orden skulle sköte det inre underhållet inomhus och kommunen exteriören.
Avslutades år 2024
Det har varit mycket verksamhet på Katrineberg genom åren. Medlemsantalet har dock sjunkit stadigt och när ingen tillväxt fanns att få, blev huset mer en belastning än en tillgång. Det var därför logiskt att man till slut valde att avsluta år 2024, efter 144–145 år av verksamhet.
Ingen kan säga något annat än att avdelning nr 90 spelat en viktig roll i Mölndals historia. Det blir en lång lista av de medlemmar som spelat en viktig roll i Mölndal, men här sätter jag punkt.
Vad vill du läsa om?
Under vinjetten Arkiverat djupdyker vi i arkiven och hittar kända och okända guldkorn från Mölndal, Lindome, Kållered och Hällesåker. Arkiverat är ett samarbete mellan Mölndals-Posten och Mölndals hembygdsförening, Kållereds hembygdsförening, Föreningsarkivet, Lindome hembygdsgille samt Mölndals stadsmuseum. Vad vill du läsa om? Mejla oss och tipsa!
LÄS MER:I korpen – de första åren med Mölndals Taxi IF
LÄS MER:De arbetslösas förening: politik, fest och ”organiserat tiggeri” i Mölndal
LÄS MER:Helikopterplatta i centrala Mölndal – planen som aldrig blev av
LÄS MER:Kvarnby Baskets succé genom åren – därför är klubben unik i Mölndal
