Bryggeriets ölbil var först att köra i Lindome

Arkiverat

En person som kanske skrivit mest om det gamla Lindome var Alfred Jönsson. Han föddes år 1870 och dog 1952, växte upp på gården Olas i Skäggered (gården som vi idag benämner Torkels Bilskrot). Han var lite tillbakadragen och ogillade att vara i offentligheten. Men ändå blev han vida känd för när han fyllde 65 år så lämnade han yrkeslivet och började skriva.

Alfred Jönsson skrev om allt både stort och smått om livet i Lindome. Han beskrev både vardag och högtider, om gårdar och seder, om skolan och kyrkan, ja inget var honom främmande. Han intervjuade ”di gamle”, så skildringarna innehåller många detaljer från slutet av 1700-talet ända fram till hans död. Han flyttade vid sin pensionering till gården Thoras i Lindome By, där hans far var uppväxt och han fick där hyra in sig i den gamla snickarboden.

Han var otroligt flitig med pennan och allt han skrev finns bevarat. Hans handstil var inte lätt att läsa, men nu finns iallafall sex häften tillgängliga vilka medlemmar i Lindome Hembygdsgille har låtit föra över till maskinskriven text. För den vetgirige är det möjligt att ladda ner och läsa mer om Alfred Jönssons skrifter på https://www.hembygd.se/bygdeband.

Jag skall här återge ett kapitel som speglar när den första bilen uppenbarade sig i Lindome:

”Den första bilen befor Kjellberska vägen en dag i maj månad år 1900, under en tur från Göteborg till Kungsbacka, och tillbaka igen. Denna bil var en lastbil, anskaffad af bryggeriaktiebolaget J.A. Pripp och Son i Göteborg, och afsedd för körning af öl till Kungsbacka. För första resan hade man apterat den till personbil, och den var fullsatt med passagerare. Man ville nog pröfva hur det gick att köra på landsvägen med detta nya fordon, och så ville man ära den lilla grannstaden med ett besök af mera ovanligt slag. Någon dag efteråt tog man den i bruk för det egentliga ändamålet, med ett par resor i veckan till Kungsbacka.

Men det gick motigt med det nya fordonet. När bilen mötte en hästskjuts, blef hästen merendels så rädd, att bilen först och främst fick stanna, och den ene af bilens ”besättning” fick stiga ur, och hjälpa till att få hästen förbi bilen. Ibland kunde en häst bli så svårhanterlig, att en kärra eller en vagnsskalm bröts af, eller seldonet blef skadat, och då blef det penningutbetalning för bryggeriet.

Bilen kom lättast ifrån en mötande hästskjuts, om den mötande fick se bilen på något afstånd, och spände ifrån sin häst och ledde den af vägen. Det var många som gjorde detta under denna första tid.

Frampå hösten upphörde bilen att trafikera vägen till Kungsbacka. Det blef för krångligt för bryggeriet, och man började istället att sända ölet på järnväg. Under denna sommar (1900), var Pripps ölbil så godt som den enda som trafikerade Kjellberska vägen igenom Lindome. Det gick mycket sakta med biltrafikens utveckling på landsvägarne de första åren. Det var endast undantagsvis en bil kom körande. Ännu 1914 om sommaren kunde man köra både till Mölndal och Kungsbacka, och inte möta eller blifva omkörd af en enda bil.”

Om Kjellberska vägen

Före 1840 fanns endast den gamla Länsvägen för färd mellan Kållered och Alafors. Vägen var både backig och krokig och passerade genom Annestorps by, över Lindome ån vid Annestorps bro, förbi Lindome by för vidare transport mot Kungsbacka. Den var kanske inte alltid så väl underhållen heller och om de snörika vintrarna var nog inte lätt för hästarna att varken ta sig upp eller ned för backarna.

På initiativ av grosshandlaren Carl Fredrik Kjellberg (1789–1850), ägare till Rossareds gård, lät han bilda ett aktiebolag för att anlägga en helt ny vägsträckning vilken både blev kortare men framförallt fri från de branta backar som varit ett stort problem tidigare. Vägen stod färdig år 1840 och bolaget lät en arrendator ta hand om vägens underhåll och som också fick tullbelägga vägen.

Vid Flabäcks Värdshus uppsattes en vägbom och alla som nyttjade vägen fick där betala en avgift. Vägbommen flyttades med tiden till ”Tullarns” söder om Lindome och även till Alafors en viss tid beroende vem som var arrendator, men återkom flera gånger till Flabäck. Med tiden så blev Kjellberska vägen Riksväg 2 och när trafiken sedan fram på 1930-talet ökade betydligt så rätades och breddades vägen till sin nuvarande sträckning.

Till slut så tillkom den nya motorvägen E6:an med en helt ny sträckning utanför tätorten vilken medförde en betydligt beskedligare trafik genom Lindome.

Göran Telhage

Lindome Hembygdsgille