Mölndals-Posten
Måndag, 18 december 2017
Jenny Svender, forsknings- och jämställdhetsansvarig på Riksidrottsförbundet. Foto: Wilhelm Magnusson Wigardt, RF.
Jenny Svender, forsknings- och jämställdhetsansvarig på Riksidrottsförbundet. Foto: Wilhelm Magnusson Wigardt, RF.

RF: ”Ett jätteproblem för idrotten”

Bara var fjärde styrelseledamot i svenska idrottsföreningar är kvinna. Ett stort problem för hela idrottsrörelsen menar Jenny Svender på Riksidrottsförbundet.

– Vi har inte råd med det, säger hon.

Forskning som gjorts för bara ett år sidan bekräftar att bilden från Mölndals-Postens granskning även gäller i hela landet.

– En studie från Centrum för Idrottsforskning har visat att tre av fyra i föreningsstyrelserna är män, säger Jenny Svender som är forsknings- och jämställdhetsansvarig på Riksidrottsförbundet.

RF har ett uppsatt mål om att inget kön ska vara mindre representerat än 40 procent i styrelserna till 2025. Till det är det en bit kvar. Förklaringen till att målet inte är 50 procent står också att finna i forskningen menar Jenny Svender.

– Det har visat sig att man når samma effekter om man uppnår förhållandet 60/40 som 50/50. Det är att betrakta om könsbalans, man har sett att de problem som kan uppstå försvinner vid den gränsen. Men det räcker inte med 30 procent.

Varför är frågan om jämställda styrelser viktig? 

– Dels är idrotten en folkrörelse som bygger på demokratiska principer och då har både män och kvinnor rätt att utöva inflytande. Dessutom är utövarsidan betydligt mer jämställd. Ytterligare ett skäl är att en jämställd verksamhet blir en bättre verksamhet när styrelsen har många olika erfarenheter och kompetenser. Då blir besluten bättre. 

Alla behövs 

Att föreningsidrotten kämpar med allt större problem med få människor att ställa upp ideellt är en annan faktor.

– Vi behöver alla krafter vi kan få, vi har inte råd med att tänka smalt, säger hon. 

Varför ser det ut så här?

– En förklaring är att det från början var män som skulle utöva idrott. När kvinnorna kom in var det redan en mansdominans. Det hänger också ihop med våra föreställningar om vem som är kompetent för olika uppdrag och i dagsläget faller de idealen samman ganska väl med det som betraktas som manligt. Det är en fråga som vi behöver bråka med. Ett tredje skäl är att när vi människor rekryterar tenderar vi att söka i våra egna nätverk och om det då är män som sitter i valberedningen så frågar de män omkring sig.

Har ni märkt något ökat intresse för frågan i kölvattnet av #metoo och #timeout?

– Jämställdhetsfrågan hade bra snurr redan innan, men samtidigt gör det att trycket från omgivningen ökar. Med en stark matchokultur kommer män känna sig mer bekväma och tror då på att kvinnor inte vill vara med utan att tänka så mycket på varför. På det sättet tror jag #metoo bidragit med ett bra samtal om mansnormen.

Kommer ni kunna nå 40-procentsmålet till 2025?

– Förutsättningarna för det är bättre än någonsin eftersom frågan är så på agendan. Det hänger väldigt mycket på hur mycket specialidrottsförbunden och föreningarna väljer att prioritera det.

Christopher Kullenberg Rothvall

031-86 84 21

sport@molndalsposten.se

Relaterade artiklar
Fler artiklar