Mölndals-Posten
Måndag, 25 september 2017

En stor dag – för vissa barn

Skolstart! På måndag är det tillbaka i sadeln som gäller för Mölndals elever. Kul? Tja, det beror väl som vanligt på vem man frågar.

Hemma hos mig är den yngre halvan av familjen delad i två läger. Sexåringen som gör sin debut i dessa sammanhang formligen hoppar av iver inför dagen D och förklarar obekymrat att han inte behöver vare sig inskolning eller vuxensällskap. Han har till och med gjort vissa antydningar om att han skulle kunna tänka sig att äta potatisen i bamba, i så fall en tämligen unik tilldragelse när det gäller just honom.

Nioåringen tittar med ett rutinerat och lätt överseende leende på sin överentusiastiske lillebror och mest konstaterar att…tja, nu drar det igång igen.

Deras föräldrar tycker förstås att det känns stort att yngste sonen nu officiellt inte längre är ett förskolebarn. Men i hemlighet är det förstås de praktiska vinsterna vi ser allra mest fram emot: båda barnen på samma ställe och dessutom en möjlighet att de kan ledsaga varandra till skolan på morgonen.

En bit mindre att försöka knöla in i livspusslet. Tack för det.

Skolstart är det också för Mölndals lärare. Jag minns hur förbluffad jag blev när jag som barn lyssnade till Gunilla Bergströms fina ”Var är Bus-Alfons?”, berättelsen om när sjuårige Alfons Åberg ska börja skolan.

I boken avslöjar Alfons fröken att det inte är barnen som varit mest nervösa inför den stora dagen, utan hon, läraren! Som för att lugna sina nerver köpte ny klänning och krullade håret men ändå inte kunde somna natten före uppropet.

För mitt sexåriga jag var det en märklig tanke att det kunde pirra i magen även på en vuxen. Trots att vuxna kunde och visste allt. Nu, 31 år senare, vet jag bättre. Vuxna kan och vet ärligt talat inte mycket mer än barn. Och nervositet och rampfeber blir man faktiskt aldrig för gammal för.

Fredrik Hofflander

fredrik.hofflander@molndalsposten.se

031-86 84 23

Relaterade artiklar
Fler artiklar