Mölndals-Posten
Torsdag, 14 december 2017

Digitaliseringen fyller 30 år

Kärt barn har många namn. Just nu är vi mitt inne i digitaliseringens epok, eller är det automatiseringen? Båda begreppen verkar betyda ungefär samma sak numera. Det vill säga att datorer och robotar tar över allt fler av våra arbetsuppgifter.

Om detta är ett av mänsklighetens kära barn eller inte är nog fortfarande en öppen fråga. Men enligt en rapport från den globala managementkonsultfirman McKinsey kan ungefär hälften av allt arbete som människor utför idag tas över av maskiner inom en snar framtid. I Sverige skulle över två miljoner arbetstillfällen kunna försvinna. Eller? Riktigt så enkelt och skrämmande är det kanske inte. McKinsey-rapporten slår även fast att ytterst få av dagens jobb helt kan skötas av maskiner,kanske fem procent. Men sex av tio kan automatiseras till 30 procent eller mer. Automatiseringspotentialen varierar kraftigt från bransch till bransch. Högst andel har tillverkningsindustrin, 62 procent. Lägsta andelarna (mellan 30 och 36 procent) finns inom utbildning, information, forskning och teknik samt kultur och underhållning.

Skulle du till äventyrs tycka att den här krönikan är tråkig, så beror det inte på att den skulle ha författats av en robot. Men även inom journalistiken har automatiseringen fått visst genomslag. Washington Posts robot-reporter ”Heliograf” fyllde nyss ett år och 850 artiklar. Under sitt första år skrev roboten bland annat om OS och guvernörsval i amerikanska delstater, förhoppningsvis utan att skapa ”fake news”.

Automatiseringen borde inte enbart erbjuda skrämmande framtidsutsikter. Och tidigare teknikskiften i historien har inte utraderat alla arbetstillfällen, men förändrat arbetenas innehåll. Det kan ske igen. Ta vård- och omsorgsyrkena till exempel. Att personalen inte har tillräckligt med tid för vårdtagarna hör man ofta. Men enligt McKinsey-rapporten går det att automatisera 37 procent av vårdjobben. Då kan vi, om vi vill, få ut mer patient-tid med befintlig personalstyrka.

Nu kanske man tror att automatisering och digitalisering är något alldeles nytt. Men det är fel. I alla fall i Mölndals stad. Om ett par veckor är det exakt 30 år sedan ett par små steg togs i den här riktningen. I fullmäktigeprotokollet från oktober 1987 står det att stadskontoret fick hutlösa 45 000 kronor för att köpa en persondator för diarieföring. Dessutom köptes datorer för ytterligare 120 000 kronor till försöksverksamhet med datorer i skoladministrationen och 450 000 kronor satsades på datafortbildning för lärare under fyra år.

Det känns som vi har kommit en bit på vägen sedan dess.

Kent Randau

Relaterade artiklar
Fler artiklar