Mölndals-Posten
Fredag, 22 september 2017
De åldersuppskrivna ungdomarna bryts ner, skriver socialsekreterare Malin Lindberg.
Arkivfoto
De åldersuppskrivna ungdomarna bryts ner, skriver socialsekreterare Malin Lindberg. Arkivfoto

Ingår det i mitt jobb att ta sönder människor?

För varje ord jag säger går ungdomen lite mer sönder. Det är tyst i rummet. Våra ögon möts inte. Jag frågar om ungdomen har några frågor. Jag står vid sidan av honom och drar långsamt, smärtsamt mattan under hans fötter. Får honom ur balans.

Under natten kan jag inte sova. Jag vet att sedan årskiftet har fyra ungdomar tagit sitt liv på grund av sådana beslut. Minst 64 barn har försökt. Mörkertalet är troligen ännu större. Jag gråter, fast jag vet att jag inte får gråta, och jag blir arg. Arg på mig själv, att min moral inte är högre än min lön, på min chef, på hela staden och systemet. Mitt namn står på besluten om att uppskrivna ungdomar som inte får bo kvar, om det inte finns behov som likställs med LVU. Det vanliga ledet brukar vara: uppskrivning, avslag och hänvisning till Migrationsverket. Jag får höra att det ingår i mitt jobb att lämna negativa beslut. Jag ska arbeta för barns bästa. Det säger lagen. Ingår det då att ta sönder människor?

Vid ankomst till Sverige informerar vi barnen att socialtjänsten har det yttersta ansvaret. Vi uppmuntrar dem till att gå till skolan, ha en fritidsaktivitet och skapa sociala relationer till familjehem, boendepersonal och vänner. Vad vi inte säger är att vi lämnar vårt ansvar lika snabbt som vi kom om du blir uppskriven. Då får du stå på dina egna ben, trots att vi lurade in dig i en värld med värme, hopp och kärlek.

Ungdomarna bryts ner. Undrar vems fel det är. Ungdomarna får fly. Fly från systemet. Om de inte klarar av att bo på vuxenboende och ryckas upp från sin trygghet i skolan så hänvisas de till eget boende. Vad är eget boende? För många av ungdomarna är det Göteborgs spårvagnar, Centralstationen, parkeringshus och Nordstan.

Vi skapar en parallell värld där vårt system tvingar barn ut på gatan och samtidigt står vi och räknar kommunens plånbok; får absolut inte gå i förlust.

Politiker och ledning; tänk om!

Socialsekreterare Malin Lindberg

Relaterade artiklar
Fler artiklar